En ettåring kan vi också bjuda på. Söta Pillypus poserar snällt. *s*
Det blir så ibland, när man jobbar heltid och tiden inte räcker till, att det inte blir så många foton tagna. Och de som tas hinns liksom inte med att få in på datorn. Då är det praktiskt att bli lite sjuk ibland, så att man kan göra lite sådant man ligger efter med.



Vivan viskade i mitt öra att hon tyckte att det var alldeles för mycket bilder på Lilly på det här stället. Bara den där odrägliga valpen och så de där tvåbenta valparna, trots att de bara irrar omkring och hojtar och busar. Det är sant, Vivan är faktiskt också ovanligt vacker och tar sig bara för nödvändiga saker. Som välta ner blomkrukor från fönsterbrädena, flytta chili-con-carne-grytor från köksbänk till golvet (det är lättare att äta ur dem då), hoppa ut genom fönster och gräva gropar i gräsmattan.
Här är hon.
Bara ett par små, för Lilly var på humör att posera en smula. Det kan man liksom inte strunta i. Det vore inte riktigt snällt mot henne.
och halkat...) och en rejäl pälsgenomgång, hon är nu komplett tovfri och lite småplockad längst upp på ryggen. Såhär fin är hon i alla fall!
Det är Vivan också, fast ingen pojke och kanske inte när hon springer.Det är liksom för mycket löst som kan fladdra.*s*
Gammeltanten - tio år! - är också väldigt bra på att vara vacker. hon har haft lång tid att öva, fast hon var i och för sig född sådan. Fina, vackra, älskade Zsa-Zsa hade jätteskoj. Hon fick spöa på Vivan litegrann och ligga och vakta en pinne från dumma lilla valpen som var den enda med mod(?) nog att föröka ta den. Det gick riktigt att se hur hon njöt, gamla surkärringar mår bra av sådant.